through purgatory to paradise (symphony no. 2)
instruments symphony orchestra – 3*3*3*3* 4331 14 11, str.
commissioner Kungliga Filharmonikerna/Konserthuset Stockholm for the annual composer weekend 2022.
year of production 2019-21
dedication Cathrine, Julie and Amalie Winnes.
In memory of Lili Boulanger (1893-1918).
movements
1. Isolation
2. Struggling through the Tunnel (Scherzo)
3. Confronting the past (Adagio)
4. Journey to Paradise
duration 26’
first performance
April 7 2022,
Konserthuset, Stockholm (Benjamin Staern Tonsättarweekend)
Royal Stockholm Philharmonic Orchestra (Kungliga Filharmonikerna)
Cathrine Winnes, conductor
publisher
work comments
De grundläggande idéerna till Benjamin Staerns Symfoni nr 2 föddes ur Lili Boulangers orkester- verk D’un soir triste.
Incitamentet var ett avsnitt om systrarna Nadia och Lili Boulanger i serien She composes like a man med dirigenten Cathrine Winnes som programledare. Men under pandemin tog arbetet med symfonin och ny riktning. Musiken formades alltmer till
en reflexion över vår samtid med Corona, den digitala revolutionen, kristider och total tystnad. Två litterära verk blev ytterligare en viktig utgångspunkt: Dantes Den gudomliga komedin med avsnittet om vägen genom skärselden mot paradiset, och Boccaccios Decamerone där tonåringarna sitter i karantän utanför Florens under pesten och läser för varandra. Symfonin är samtidigt en stilistisk vändpunkt. ”Efter att under tio års tid skrivit väldigt massivt orkestralt ville jag nu komponera mer skirt och kammarmusikaliskt med fokus på melodik”, säger Benjamin Staern. Han har också utgått från vissa namn och ledord som finns kodade i musiken, bland annat Lili est mort, (Lili är död), Paris, Stockholm, Kris och Corona som bildar melodiskt material.
Första satsen: Isolation, börjar med en hög ton
– en fri överledning från Boulanger’s D’un soir triste. Satsen är långsam och eftersinnande.
Skira klanger från högt stråk, vibrafon, klockspel, celesta, harpa och soloinsatser
från oboe och violin gestaltar isoleringen och tomheten.
Andra satsen: Struggling Through the Tunnel,
är ett scherzo om att släpa sig fram mot ljuset i tunneln, en slags inre utopi om det hägrande Paradiset.
Tredje satsen: Confronting the Past, leder med fallande skalor och kvartstoner ner mot avgrunden. Efter att ha nått botten vänder allt uppåt igen och musiken når en höjdpunkt.
Fjärde och sista satsen: Journey to Paradise, där naturtoner symboliserar katharsis, reningen.
Det hela avslutas med en urholkad klang i orkestern som återknyter till första satsens inledande höga ton.
Symfonin är tillägnad Cathrine Winnes och hennes döttrar Julie och Amalie.
Göran Persson/Konserthuset
The basic ideas for Benjamin Staern’s Symphony No. 2 were born from Lili Boulanger’s orchestral work D’un soir triste. The incentive was an episode about sisters Nadia and Lili Boulanger in the series She composes like a man with conductor Cathrine Winnes as host. But during the pandemic, work on the symphony took a new direction. The music was increasingly shaped
a reflection on our time with Corona, the digital revolution, times of crisis and total silence. Two literary works became another important starting point: Dante’s The Divine Comedy with the episode about the road through purgatory to paradise, and Boccaccio’s Decamerone where the teenagers are quarantined outside Florence during the plague and read to each other.
The symphony is also a stylistic turning point. ”After writing very massively orchestrally for ten years, I now wanted to compose more skirt and chamber music with a focus on melody,” says Benjamin Staern. He has also used certain names and keywords that are coded in the music, including Lili est mort, (Lili is dead), Paris, Stockholm, Kris and Corona which form melodic material.
The first movement, Isolation, begins with a high note
– a free transfer from Boulanger’s D’un soir triste. The sentence is slow and thoughtful. Clear sounds from high strings, vibraphone, carillon, celesta, harp and solo performances from oboe and violin shape the isolation and emptiness.
The second movement, Struggling Through the Tunnel,
is a scherzo about dragging oneself towards the light
in the tunnel, a kind of inner utopia about the haunting Paradise.
The third movement, Confronting the Past, leads with descending scales and quarter tones down to the abyss. After reaching the bottom,
everything turns up again and the music reaches a peak.
The fourth and final movement, Journey to Paradise, where natural tones symbolize catharsis, the purification. It all ends with a hollowed-out sound in the orchestra that echoes the initial high note of the first movement.
The symphony is dedicated to Cathrine Winnes and her daughters Julie and Amalie.
work comments
De grundläggande idéerna till Benjamin Staerns Symfoni nr 2 föddes ur Lili Boulangers orkester- verk D’un soir triste.
Incitamentet var ett avsnitt om systrarna Nadia och Lili Boulanger i serien She composes like a man med dirigenten Cathrine Winnes som programledare. Men under pandemin tog arbetet med symfonin och ny riktning. Musiken formades alltmer till
en reflexion över vår samtid med Corona, den digitala revolutionen, kristider och total tystnad. Två litterära verk blev ytterligare en viktig utgångspunkt: Dantes Den gudomliga komedin med avsnittet om vägen genom skärselden mot paradiset, och Boccaccios Decamerone där tonåringarna sitter i karantän utanför Florens under pesten och läser för varandra. Symfonin är samtidigt en stilistisk vändpunkt. ”Efter att under tio års tid skrivit väldigt massivt orkestralt ville jag nu komponera mer skirt och kammarmusikaliskt med fokus på melodik”, säger Benjamin Staern. Han har också utgått från vissa namn och ledord som finns kodade i musiken, bland annat Lili est mort, (Lili är död), Paris, Stockholm, Kris och Corona som bildar melodiskt material.
Första satsen: Isolation, börjar med en hög ton
– en fri överledning från Boulanger’s D’un soir triste. Satsen är långsam och eftersinnande.
Skira klanger från högt stråk, vibrafon, klockspel, celesta, harpa och soloinsatser
från oboe och violin gestaltar isoleringen och tomheten.
Andra satsen: Struggling Through the Tunnel,
är ett scherzo om att släpa sig fram mot ljuset i tunneln, en slags inre utopi om det hägrande Paradiset.
Tredje satsen: Confronting the Past, leder med fallande skalor och kvartstoner ner mot avgrunden. Efter att ha nått botten vänder allt uppåt igen och musiken når en höjdpunkt.
Fjärde och sista satsen: Journey to Paradise, där naturtoner symboliserar katharsis, reningen.
Det hela avslutas med en urholkad klang i orkestern som återknyter till första satsens inledande höga ton.
Symfonin är tillägnad Cathrine Winnes och hennes döttrar Julie och Amalie.
Göran Persson/Konserthuset
The basic ideas for Benjamin Staern’s Symphony No. 2 were born from Lili Boulanger’s orchestral work D’un soir triste. The incentive was an episode about sisters Nadia and Lili Boulanger in the series She composes like a man with conductor Cathrine Winnes as host. But during the pandemic, work on the symphony took a new direction. The music was increasingly shaped
a reflection on our time with Corona, the digital revolution, times of crisis and total silence. Two literary works became another important starting point: Dante’s The Divine Comedy with the episode about the road through purgatory to paradise, and Boccaccio’s Decamerone where the teenagers are quarantined outside Florence during the plague and read to each other.
The symphony is also a stylistic turning point. ”After writing very massively orchestrally for ten years, I now wanted to compose more skirt and chamber music with a focus on melody,” says Benjamin Staern. He has also used certain names and keywords that are coded in the music, including Lili est mort, (Lili is dead), Paris, Stockholm, Kris and Corona which form melodic material.
The first movement, Isolation, begins with a high note
– a free transfer from Boulanger’s D’un soir triste. The sentence is slow and thoughtful. Clear sounds from high strings, vibraphone, carillon, celesta, harp and solo performances from oboe and violin shape the isolation and emptiness.
The second movement, Struggling Through the Tunnel,
is a scherzo about dragging oneself towards the light
in the tunnel, a kind of inner utopia about the haunting Paradise.
The third movement, Confronting the Past, leads with descending scales and quarter tones down to the abyss. After reaching the bottom,
everything turns up again and the music reaches a peak.
The fourth and final movement, Journey to Paradise, where natural tones symbolize catharsis, the purification. It all ends with a hollowed-out sound in the orchestra that echoes the initial high note of the first movement.
The symphony is dedicated to Cathrine Winnes and her daughters Julie and Amalie.
reviews:
About Symphony no. 2 – Through Purgatory to Paradise.
Royal Stockholm Philharmonic Orchestra
Cathrine Winnes, conductor
Konserthuset Stockholm
[…] ”Tongångar just från Boulanger ekar i detta mäktiga verk med undertiteln ”Through Purgatory to Paradise”, som tar sin utgångspunkt i Dantes gudomliga komedi, där vägen mot paradiset kantas av klockspel och harpa. Det är flott och storslaget; långa, stillsamma, skira partier avbryts av starka energiutbrott.
Kungliga Filharmonikerna är i sitt esse och får ut maximalt med klang under Cathrine Winnes, som visar sig vara den perfekta uttolkaren av Staerns musik – den nya symfonin är också tillägnad henne (och hennes döttrar). Hennes klarsynta analysförmåga ger stadga åt Staerns ibland ganska vildsinta kreativitet, och hans intrikata klangvärld får tydligare struktur.” […] Bo Löfvendahl, Svenska Dagbladet
”Sounds just from Boulanger echo in this powerful work with the subtitle ”Through Purgatory to Paradise”, which takes its starting point in Dante’s divine comedy, where the road to paradise is lined with carillon and harp. It’s classy and magnificent; long, quiet, sheer parts are interrupted by strong energy outbursts.
The Royal Philharmonic Orchestra is in its element and gets the most out of the sound under Cathrine Winnes, who proves to be the perfect interpreter of Staern’s music – the new symphony is also dedicated to her (and her daughters). Her clear-sighted analytical ability gives stability to Staern’s sometimes rather wild creativity, and his intricate world of sound acquires a clearer structure.
other performances
2022
April 9 2022
Konserthuset, Stockholm
Royal Stockholm Philharmonic Orchestra
Cathrine Winnes